20 december 2016

Onsdag 21 december

Pepparkaksbaket borde vid det här laget ha ägt rum. Men i det moderna samhället hämtas det bakade i närmaste butik. Om man inte själv rört och knådat, gräddat och stått i.  

Som i idrottsjournalistiken står pepparkaksflickan med sin trofé upp- och utsträckt. Kristyren den vita proklamerar budskapet!Allt är prydligt och välordnat. Rosetten knuten och strumporna uppdragna. Korgen är välfylld. Färgerna är ganska varma även om det finns något kalt över platsen. 

Vid närmare betraktande ser hon inte alldeles nöjd ut. Så där man gör när något gott blivit gjort. Tvärt om verkar hennes hållning avvaktande och tvekande. Har har de ställt mig. Hennes uttryck är den existentiella frågans: undrar vad jag gör här?

Men några dagar före jul är tvivlet på uppgiften oftast som bortblåst. Nu gäller det bara att producera och leverera. Så att allt står klart. Alternativet är dock inte obefintligt. Man kan lugna sig en smula och anpassa insatsen till vad som verkar möjligt och personligt hälsosamt!

Kortet gick till Gertrud i Heljeröd.



Tisdag 20 december

Ett nyårskort där inflygande fåglar blir blickfång. Men först noterar jag nyponen på grund av deras storlek och färg, placerade i förgrunden med snö på. Tekniken bär drag både av serieteckning och japanskt träsnitt med ett antal framträdande konturer: på nyponen och på ett av träden.

Är nyårskortet sant? Vad man nu kan mena med det. Avbildar det någorlunda troget en existerande plats? Är det rent av ett konstverk som vilar på ett fotografi som förebild? Blir motivet mindre "sant" om det är en återgivning ur minnet eller rent av en konstruktion av fantasi och föreställningsförmåga?

Vad sanning är tål att tänka på mot slutet av detta år då den amerikanska presidentvalskampanjen fick mig att förstå att sanning inte längre enbart är något objektivt, som kan fastställas och verifieras, utan kan ses mest som en fri social konstruktion. Oavsett fakta kunde nästan vad som helst hävdas, genom att något påstods blev det till dagens sanning. Visserligen omstridd men tillräckligt omhuldad och understödd för att inte behöva ta hänsyn till så besvärande ting som beprövad erfarenhet och fakta.

Den subjektiva förståelsen av vad som är rätt och sant visade sig oerhört faktaresistent. Det förhöll sig man påstod oavsett och i alla fall. De liberala östkustmedierna visste inte hur de skulle hantera situationen. Washington Post och New York Times listade lögnerna och fick ihop flera hundra betydande sådana. Till uingen större nytta än att de åtminstone hade markerat att med sanningen kan man inte förfara hur som helst. Vilket ju var vad den ena kampanjens kandidater gjorde.

Kommer vi att få liknande fenomen på denna sidan Atlanten? Att man medvetet kan sprida villfarelser hur som helst? Vilket vi redan har åtskilliga exempel på... Mer av den varan vore illa. Rent av förödande.

Nyårskortet är aldrig avsänt utan väntar på att tas i bruk...