17 mars 2016

Tjafset på sociala medier som Facebook

Sociala medier klingar som vore det något fint, alla avarter och missbruk till trots. Den som är aktiv på sociala medier är med sin tid. Håller sig uppdaterad och informerad. Sådant veritabelt struntprat! Jag kollade mina facebookmeddelanden denna morgon och insåg att jag nu förstår varför synen på samtiden är så splittrad och fragmentiserad. Det var som att vada fram mellan smärre isflak. En sörja av allt möjligt som tar bort fokus och koncentration. Mestadels intellektuellt oanvändbart, man får leta länge för att alls hitta något mera substantiellt att tankemässigt brottas med. I huvudsak fann jag avledande förströelse. Sådan som jag dessvärre själv också brukar bidra till...Inte så konstigt att kristen tro och fromhet får mindre utrymme i människors liv. Vi, ska utläsas jag, fyller det med alldeles för mycket ovidkommande tjafs:

En modern Bugatti som byter färg.

Skrämda katter som hoppar högt och far runt.

Tecknat inslag om larver och Limabönor.

Reklamen från Norsk Datasupport om hur man använder en bok (ungefär som en dator).

Hundar som beter sig.

Reklam för tidningen Dagen.

En bild av Örebro.

En person undrar vad man ska läsa på väg till ett sammanträde.

Krönika av Atilla Yoldas.

Kinberg Batra mot Gardell om frisyrer.

Tack för födelsedagsgratulationer.

En partiledares kritik av en annan partiledare.

Namn på sådan som uppvaktat en person.

Svenskt Näringsliv. Gilla företagandet.

En födelsedag.

Någon undrar varför man säger "jag jobbar som präst".

Svartvit bild av en akvarell från Gotland.

Vinreklam.

Bild på det rivna stadshotellet i Filipstad.

Ett budskap på engelska om att: Social Democracy is awesome.

Och så där håller det på... i all oändlighet. Det som skulle sätta oss i kontakt med varandra och ge oss ett nytt medium för sociala kontakter. Hm!

Det kan inte vara kul att vara vän på "fejan" (dvs Facebook) med någon som även plockar med sina vänners inlägg i en sådan uppräkning. Nej, så kan det vara. Men poängen är att även de vänligaste kontakterna måste kippa efter andan som drunknande bland alla de filmsnuttar, reklaminslag och obegripligheter som obönhörligt sköljer fram.

De som försöker promota (dvs främja) kyrkan i denna soppa riskerar att även deras kommunikativa inlägg och puffande snuttar inte alls fungerar som salt i soppan. Så kan det vara.