05 december 2015

Adventskalender 5

Här har jag gått omkring och ansett att en av kyrkans uppgifter är att väcka tro. Inte så att man kan installera tro ungefär som ett program i en dator. Jag har förstått att många i kyrkan låter bli dessa frågor eftersom det är programvarans tillverkare, skapare och ägare som avgör om programmet kan installeras gratis, fritt och för intet. Men kyrkan kan åtminstone bereda vägen, ge förutsättningar och redskap för tro. Berätta vad som händer om man kör programmet tro. Om nu denna min haltande liknelse tillåts passera.

Döm om min förvåning när man i Finland i en andakt försöker få närvarande barn och ungdomar att inte tro. Ett slags överförd Gud-är-död-teologi. Ett av skälen för denna förkunnelse ingick också i undervisningen som gavs. Många har inte så bra ekonomi och kan därför ha svårt att ge julgåvor. Vilket verkligen är sant. Därför kan det vara bra att tona ner sina förväntningar. Det blir med andra ord inget guld, ingen rökelse eller myrra. I alla fall inte så särskilt mycket.

För predikanter och förkunnar är problemet ofta att övertyga skeptiker och tvivlare om det en som de inte tror på ändå kan finnas på riktigt. Är ingen sagofigur eller fantasi. Det som hände i Finland, om man får tro pressen (vilket man inte oreserverat kan göra) var nästan det motsatta. Det var tomten det gällde och det var tomten som förkunnaren avslöjade inte finns!

För ett antal år sedan var det en kyrkoherde i en församling som avböjde medverkan av tomtar vid en andakt, möjligen i samband med Lucia. Det blev ett väldigt rabalder om tomten som blev bannlyst av kyrkan. Det blev radioreportage och annat kring händelsen. Då intervjuades imamen Abd al Haqq Kielan som torrt konstaterade att tomtar inte ingick i deras religion. 

Resultatet i Finland blev upprört och ilsket. Kyrkan ska inte avslöja sådana troshemligheter för barnen. Ta ifrån dem tron. En reaktion det är lätt att stämma in i. Det där med att sanningen ska göra er fria har sina sidor. Här innebar friheten stor förstämning och upprörda reaktioner. Men å andra sidan, om det snart finns fler barn som tror på tomten än på Gud kan det förklara varför man gav sig på vad som ansågs vara den rödklädda och välnärda oppositionen, motkandidaten som tycks ha outtömliga resurser att producera leksaker och julklappar...


Nu är julen förstörd, sa några föräldrar. Så tänker nog ganska många i kyrkorna också, men om den ofattbara köpfest som man har förvandlat Jesu födelse till.

Här kan man läsa mer: Och här:




Dagens julkort tillhör den trevliga variant som kan tillverkas i hemmet. En silhuett klippt i svart fint papper klistras på en liten fyrkantig pappbit.
Motivet sägs gälla en person som inte finns, inte som en viktig person i kristen tro. Han lär dock ha haft en förebild som blev helgon, den generöse biskopen S:t Nikolaus. Men det visste man kanske inte vid det där omskrivna tillfället i Finland?