07 november 2013

Kristus - en tankekonstruktion?

Jesus är en tankekonstruktion! KG Hammar, en gång Svenska kyrkans ärkebiskop argumenterar i dagens Kyrkans tidning för uppfattningen. Så talar en filosof som lämnat frågan om texternas historiska relevans bakom sig och istället är fullt upptagen med berättelsernas mening idag. Därmed ligger fältet öppet för påståendet att Jesus är en kemisk reaktion i våra hjärnor. De religionskritiker som menat att Gud och Jesus är något människan själv har uppfunnit och konstruerat för att slippa uppleva sig utelämnad åt existentiell tomhet kan nu nicka förnumstigt och säga att till och med KG Hammar håller med dem...

Svårigheten med resonemanget är inte att Kristus är en tanke. Självfallet måste Kristus finnas som tanke, vara i våra hjärnor. Men konstruktion? Något man bygger intellektuellt? Något man pusslar ihop i teorin? Kristus sedd som tankekonstruktion är en förandligad syn. Det som bibeltexterna påstår har kropp och verklig existens blir till en filosofisk och intellektuell övning. Synsättet uppvisar släktskap med föreställningarna om att kön skulle vara en social konstruktion.

Visst tolkar vi ständigt det vi erfar. Och visst påverkar våra bilder och vårt språk våra övertygelser. Men det är inte tolkningen, den subjektiva upplevelsen som är trons fäste. Det är att det finns något objektivt, något verkligt, att tolka. Då kan man INTE lämna det som hände därhän. Det finns ingen förnuftig anledning att bygga sin egen förståelse på sådant som man inte bryr sig om ifall det skett. 


Tro är inte försanthållande av något i förfluten tid utan tillit för Guds skull i Kristus här och nu, skriver KG Hammar. Kan man verkligen så enkelt avfärda Bibel och tradition? Vad är det förgripliga i att hålla något för sant av det som en gång skedde? Jo, jag vet att man därmed eventuellt skulle kunna utelämna Guds existens åt historievetenskapen, ity om den lyckades motbevisa ett och annat i Bibeln så skulle slutsatserna om Gud kunna falla. Enklare då att utesluta försanthållandet. Men om tron är något annat än att hålla för sant den uppståndelsetro de första kristna vittnade om, så kan vi göra vilka tankekonstruktioner som helst.  

Slagordsmässigt har många av oss i kyrkan, även jag, ekat att tron inte är ett försanthållande. Jag har slutat med det. Om det alls inte finns någon faktisk sanning i bibliska uppenbarelser så återstår enligt min mening inte mycket av substans i påståendet om "tillit för Guds skull i Kristus här och nu".

Det viktiga är här och nu, menar KG Hammar Därför borde det finnas rymd för olika förståelse av hur det var där och då när det begav sig. Jag kan hålla med KG Hammar om att vad gäller det bibliska vittnesbörden och uppenbarelserna så borde det finnas utrymme för olika uppfattningar.
För tillfället är det i alla fall inte KG Hammars sätt att tänka som är mest utsatt. De som anser att Bibeln har ett sakplan som inte reflexmässigt kan förminskas eller avfärdas som berättad myt eller saga får finna sig i att deras förståelse allt oftare avvisas. Mot dem staplas de många tröttande och nedsättande orden: konservativ, fundamentalist, biblicist, traditionalist, omodern, fobiker etc. etc. Kan det vara det som kallas rymd?

9 kommentarer:

  1. Mitt i prick! Hammars sätt att resonera ställer sig utanför den verklighet som tron handlar om – han väljer filosofens i stället för teologens perspektiv.
    Jag associerar till delegationen från Sanhedrin som konfronterar Jesus i templet med frågan vilken auktoritet han har för att göra och säga det han gjort (tempeldemonstrationen), och hur Jesus då enkelt visar att de inte har förmågan att avgöra om någon eller något har auktoritet från Gud. Det kan man bara om man ställer sig under Guds uppenbara(de) auktoritet.
    Den agnostiske filosofen som står "utanför tron" kan visst ställa frågan om trons konkreta sanning, men har kastat ifrån sig de instrument varmed han/hon skulle kunna bedöma och avgöra frågan. Men tror att han avgjort frågan.

    SvaraRadera
  2. Undras hur länge denna grundläggande frikoppling från det historiskt och faktiskt givna pågått? Är det kanske som med vinet i eukaristin att det bytts ut utan beslut och likt ett virus spritts på nätet tills hårddiskarna kraschar? Fenomenet är inte nytt. S: t Johannes, som ändå var öppen för en mer upphöjd och mystisk tolkning av det som hänt med Jesus, insåg faran och skrev: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i köttet, "en sarki", är från God, och den som inte erkänner det, är inte från Gud, i Joh. 4: 2.
    När jag skrev texten till biskopsbrevet Ord från Gud, skrev alla biskoparna under, fast med en liten brakslapp i förordet från KG. Nu uttrycker Stockholms Eva Brunne att det som står i Bibeln är så länge sedan, att det knappast kan vara menat att gälla i tvåtusen år! Ett slags paradigmskifte i teologin onekligen. Hur länge har det varit på gång? + Biörn Visby emeritus.

    SvaraRadera
  3. Varför svarar ni inte i KT?

    SvaraRadera
  4. Är det så det blir när Kyrkans gemenskap endast uppfattas som "tolkningarnas hus" och inte "bönens hus för alla folk". Nietzsche filosoferade med hammaren och hamrade fram nya bud. Kyrkan är ju byggd av "levande stenar" och hörnstenen kan aldrig reduceras till en tankekonstruktion. Salomos tempel byggdes ju med sten som inte bearbetades när den kom från stenbrottet (1 Kung 6:7). Inte kan vi låta den nutida gnosticismen få ta över genom sitt radikala förakt för Skrift och Tradition som med sin omtolkningar och bortförklaringar bygger sina egna system.

    SvaraRadera
  5. Tack till båda exegeterna Holmberg och Fjärstedt för er klara utsagor. Jag skriver i min bok på sidan 230, Jag heter Sten Edgar, om en världsledande forskare på Kristi uppståndelse, professor Gary Habermus, som menar att bibelforskare över hela världen, att de första kristna verkligen mötte den uppståndne. Evangelierna och Paulus, deras utsagor är sanna och tillförlitliga, menar han.
    För mig är det ett mysterium hur dessa biskopar kan läsa våra trosbekännelser??

    SvaraRadera
  6. Ja, en artikel i ärendet kräver rätt mycket mer. Kort, precist och ändå heltäckande är inte så lätt. Men, om det rinner till, kan det bli. Själv tror jag dock inte så mycket på KT, dess räckvidd alltså. +Biörn

    SvaraRadera
  7. Åh, vad jag önskar att t ex Bengt Holmberg och/eller Björn Fjärstedt i Kyrkans Tidning bemötte K G Hammars idéer!!!

    Jag i Halland

    SvaraRadera
  8. Trist att dessa i grunden gamla platonska idéer som bottnar i ett förakt för kroppen och det konkreta ännu är så starka. Kristendomen är en kroppslig religion, vardagens religion. Kornbröd och fisk, inte fluffiga tankebakelser. Just detta att Jesus blir kött, ordet blir människa är ju kristendomens signum. det är inte människan som reduceras till ett ord.

    SvaraRadera
  9. Det rann till i alla fall. Så jag satte samman ett inlägg. Kommande vecka är det dock fullt på aktuellt utrymme, så Barbro Matsols frågade om jag ville vänta en vecka eller lägga ut den bland kommentarerna. Jag valde det förra. Det där med att "platonska idéer som bottnar i ett förakt för kroppen och det konkreta ännu är så starka" är kanske ett något tveksamt konstaterande. Problemet är väl att de nyodlas med kraft i Lundateologins kretsar, i Seglora och i delar av Kyrkokansliet. +Biörn

    SvaraRadera