04 mars 2012

Annat tar kraften

Nattsömnen blir sisådär. Utan förvarning gjorde barndomen sig påmind. Vattkopporna vaknade till. Nu som ett brett band från bröst till rygg. Nu förstår jag varför nyvaknat vattkoppsvirus kallas bältros. Det både syns och känns. Som ett glödgat bälte runt bålen. Lysande och obehagligt. Värkande. Så det kan bli.

Ena dagen är tillvaron fylld av frågor om kyrkans organisatoriska framtid. Nästa dag är allt detta bortträngt. Undanstuvat. Nerpackat. Ungefär som man behandlar en gammal lärobok, läst för länge sedan. Annat har kommit istället. Men snart nog måste jag leta fram alla de där frågorna jag stoppat undan. Någon ska nämligen snart utröna hur en möjlig och lämplig framtid för kyrkan lokalt kan och bör organiseras.

För stunden är det annat som tar kraften och energin. Så kan det bli.