03 februari 2008

Du får gratis kalsonger

När det ringer på söndag kväll är klockan bortåt halvnio. En kvinnoröst frågar efter mig. Är Lars hemma? Min fru ger mig telefonen, det är någon som frågar mer personligt. Någon behöver hjälp. Det kanske är någon som måste ha någon att tala med, det är dags för själavård. Hej Lars. Jag vill skicka ett knivset värt över 450 kronor, det enda du behöver göra är att betala frakten.

Här är prästen beredd att ställa sin tid till förfogande och så är det Bonnierföretagen som underbetalar en tjej för att ringa mig sent på söndag kväll för att locka mig med ett ”gratis” knivset! Utmärkta, prisvärda knivar. Vad är det för fel på sådana bolag? Fattar de inte hur det skapar aversion och avståndstagande. Det kommer att dröja innan jag vill ha med Bonnierföretagen att göra. Ett knivset! Jag vill inte ha ert egendomliga knivset. Jag tycker inte om knivar. Kanske om det hade varit gafflar. Men nej, ge det till någon annan. JAG VILL INTE HA DET!!

Nej, jag vill inte hamna i underläge (de har gett mig något och jag har inte gjort någon motprestation). Genom att acceptera en ”gåva” som bara finns för att dra in mig i någon ny prenumeration binder de upp oss. Har man sagt upp en tidning, har man sagt upp en tidning! Blixtsnabbt kommer impulsen. Ta emot knivarna. Du kan alltid använda dem för att skära av telefonsladden med. Men jag lägger på, upprörd och ilsken. Och ber förstås gästerna om ursäkt för att jag tog emot samtalet.

Hur många gånger har jag inte fått erbjudande om gratis kalsonger. Vad skall jag med gratis kalsonger till? Tillhör jag den kategorin människor som vill prenumerera på kalsonger? Det jag vill prenumerera på innehåller text: nyheter och kultur. Och det väl alla hur irriterande det är om dagstidningen kommer för sent eller uteblir. Tyvärr, den här dagen måste jag ställa in. Kalsongerna kom inte i tid. Och det berodde på att vår kalsongutbärare hade problem med snöhinder...

Kalsonger väljer och köper jag själv. Vad är det för fel på telefonbolagen som snarare möjliggör än hindrar korkade samtal om kalsonger eller strumpor som ska sändas per post. Varför ska de stjäla min tid och uppmärksamhet. Arbetslösa ungdomar ska mot struntersättningar reta upp mig per telefon och ta emot min ilska över deras busringningar.

De frågar efter min fru med henna namn, är hon hemma? Nej! Vi ringer igen, hon kan få den bästa elleverantören som ger lägsta kilowattpris. Hon erbjuds ett nytt telefonabbonemang. Billigaste försäkringen på marknaden. En dagstidning till extrapris. En kolorerad veckotidning till förmånligt pris. Att hon inte vill göra affärer per telefon är ointressant. Förr eller senare tröttnar någon och tar emot deras krafs eller köper något i ren desperation för att bara få vara ifred.

Hej Lars, vad kör Du för bil? Jag kör väl för tusan knappast bil när jag svarar på min fasta telefon. Lars, en vän till Er skänker er en gratis mattvätt. Jag vill inte ha mattvätt. Jag vill ha befrielse från insmickrande idiotsamtal. Jag kräver ett stopp, lugn och ro från callcenters som ska tubba, lura, skinna, övertala mig att göra något jag inte vill. Som vill veta vilka kalsonger jag har, vilken tidning jag läser eller hur många mil min försäkring gäller. RING INTE!

Ni stjäl min tid och får mig att avstå från att svara i telefon. Ni skapar på så sätt hinder för andra riktiga och viktiga samtal. Inte ska man behöva fråga uppringarna religiösa frågor för att avskräcka dem? Vill Du bli frälst? Hur har du det med Gud? Har du blivit omvänd eftersom du är så villig att skänka bort dina knivar?

Det vore att missbruka viktiga frågor. Men ofta får människor tunghäfta inför sådana närgågna frågor. Då skulle åtminstone ordflödet hejda sig såpass att jag hinner säga adjö på ett trevligt och belevat sätt. För ännu har jag en bit kvar innan jag slänger luren i örat på folk. Men det handlar om millimetrar.

Numera ber jag alla som kallar mig Lars att skicka sin erbjudanden skriftligt. Och jag säger genast – har Du problem kan Du tala fritt. Men ska du sälja eller skänka mig saker ringer jag gärna hem till dig på söndag kväll när Du är ledig. Då kan vi tala om saken bara Du ger mig ditt förnamn och ditt telefonnummer. Och förresten - är Du frälst?

Andra bloggar om: , , ,