03 maj 2007

Blåsorkester i bröstfickan

Först sjöng en tjej i någons ficka, en lång utdragen och lite sorgsen melodi. Vi som satt runt omkring drabbades av stort vemod. Inte för att hon sjöng, det var mest irriterande. Vemod över att han i vars ficka hon sjöng var helt oförmögen att höra hennes underbara och störande röst.

Det dröjde inte länge förrän en blåsorkester drog igång i en bröstficka. Vi som satt runtomkring fick skrämselhicka. Sen sa någon: snacka om blåsljud. Bara några minuter senare bånglade några kyrkklockor dovt och uppfordrande i en svart handväska. Vi som satt i närheten log försmädligt. Det var budgetsammanträde. I Svenska kyrkan. Och sammanringningen var avklarad.

Andra bloggar om: , , , , ,
Psalm 175:1 har något på hjärtat

Den signade dag som vi nu här ser från himmelen ned till oss komma

Tänk att av nåd få ta emot just den här nya dagen, där timmar och minuter
bär stråk av helighet, där tiden själv hyser välsignelse i fållen

den lyser så blid med allt klarare sken, oss alla till glädje och fromma

Dagen är inte bara en kuliss mot vilken vi spelar våra roller, en temporal bakgrund,
utan den nya dagen bär själv genom sitt ljus mening och syfte

Må Herren den högste oss alla i dag för synder och sorger bevara.

Denna dag har riktning mot det goda, den som vågar tro så hoppas på Guds beskydd och omsorger.

Andra bloggar om: , , , , ,